29 juni 2018

Närhälsan utbildas i Psykisk Livräddning

-Kursen i Psykisk Livräddning har gjort oss tryggare i att ställa frågan om självmordstankar, det tycker fysioterapeuten Åse Lundin och kanslisten Emma Jannerberg som arbetar på Närhälsan rehab Eriksberg. De är två av de omkring 1800 anställda inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen som hittills har gått Suicidprevention i Västs utbildning.

Alla yrkesgrupper som arbetar på Närhälsans omkring 200 mottagningar i västra Götaland erbjuds sedan 2015 utbildningen Psykisk Livräddning, en heldags fortbildning i suicidprevention. Närhälsan är den största primärvårdgivaren i Sverige och här arbetar omkring 6000 personer bland annat på vårdcentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och rehabmottagningar.

Personalen får ta del av aktuell och grundläggande kunskap om suicidprevention, bland annat riskfaktorer för suicid och bemötande i akut och subakut läge. Utbildningen ger också möjlighet för personalen att utbyta erfarenheter och att diskutera arbetsplatsens rutiner. Formen är interaktiv och målgruppen är hela arbetsplatser.

– Anledningen till att vi anmälde oss till kursen var att vi upplevde att det fanns en stor osäkerhet i personalgruppen i hur vi ska agera i möten med personer som uttrycker att de mår psykiskt dåligt. Information om kursen kom precis i samband detta och kändes som en naturlig del i att minska vår kunskapslucka och skapa bra rutiner, säger Anna Bondjers, enhetschef på Rehab Eriksberg.

Att få lära sig mer om hur man bemöter personer med suicidtankar kändes väldig angeläget tycker också Emma Jannerberg och Åse Lundin.

-Jag tror att en del undrar varför rehab ska gå den här utbildningen. Men under kursen blev det tydligt att det faktiskt finns många riskfaktorer för suicid bland de patienter vi möter. Det kan handla om arbetsfrånvaro, sjukfrånvaro, kronisk smärta, psykisk ohälsa och socioekonomisk ohälsa. För många är rehab den första instans man söker till, så vi har också möjlighet att fånga upp patienter tidigt.

Det är inte ovanligt att de möter patienter som uttrycker att de har tankar på att ta sitt liv. Kanske händer det oftare här, menar Åse Lundin, eftersom patientkontakterna är ganska långa och det då uppstår ett förtroende som gör att man vågar öppna sig. Det är inte heller alltid patienter som söker vård för psykisk ohälsa som uttrycker suicidtankar.

Ibland kan det vara någon som söker för en stukad fot men efter tio minuter inser man att det är livspusslet som är problemet, berättar Åse Lundin.

Emma, som arbetar som arbetar som kanslist, möter också människor som uttrycker suicidtankar. Ibland sker det i väntrummet, ibland på telefon. Efter kursen känner hon en större trygghet i att fråga om suicidtankar.
Nu vet jag mer om vilka tecken jag ska vara uppmärksam på och jag vågar fråga om självmord för jag är inte lika rädd att säga fel längre.

Det som både Emma och Åse nämner som den viktigaste lärdomen från kursen i psykisk Livräddning är just att våga fråga om självmord.

– Många törs inte för de är rädda att säga fel. Men det går egentligen inte att säga fel, alla kontaktförsök är en preventiv åtgärd. Har du frågat så har du öppnat en dörr till fortsatt samtal. Det är inte så att man kan framkalla något genom att fråga, säger Åse Lundin.